Den uppmärksammade affären inom Folkhälsomyndigheten har återigen riktat ljuset mot hur vi ser på ledningsgrupper. Vad är deras roll egentligen? Hur formas de – och varför?
Många tror att ledningsgruppen är ett krav. Det är det inte. Det finns ingen lag som säger att en chef måste ha en ledningsgrupp. Det är ett frivilligt rådgivande organ, som chefen själv bestämmer över – inklusive vilka som ska ingå. I praktiken kan chefen välja vilka personer som helst.
Trots det väcker ordet ”ledningsgrupp” ofta starka reaktioner. Det signalerar status, inflytande och tillgång till maktens rum. Att bli ”uttagen” till ledningsgruppen ses som ett tecken på att man tillhör toppen. Men i många fall speglar ledningsgruppen bara den formella hierarkin, snarare än organisationens faktiska behov av kompetens, perspektiv och förankring.
I dagens komplexa och snabbt föränderliga organisationer räcker inte det gamla sättet att bygga ledningsgrupper. Då behövs inte ett fast team – utan ett flexibelt nätverk av rådgivare som kan ge rätt stöd vid rätt tillfälle. Det stärker förankringen, breddar perspektiven och gör det enklare att bedriva effektiv intern lobbying.
Tanken om ett sammansvetsat, statiskt lag i toppen passar inte längre in. Komplexa organisationer kräver rörlighet, anpassningsförmåga och att rätt kompetens kopplas in där och när den behövs.
Så kanske är det dags att släppa prestigen, ifrågasätta traditionerna och våga skapa nya sätt att leda?
Dalsvall och Lindström diskuterar – nytt varje tisdag. Häng med!
Trender och fenomen i dagens och framtidens organisationer 